Nyheter och funderingar från dagens tidning....

Ungdomarna visar sig litet här och där i pressen. I Simpevarps by  säljer man hantverk och konst. Bärförsäljning, caférörelse, underhållning, musikundervisning, trädgårdsskötsel, städning m.m. är aktuellt för andra. Det här är ju inte bara en inkomstkälla utan ger också många nya erfarenheter, som är värdefulla för våra ungdomar. Lycka till och passa på att ha trevligt och njut av sommaren också!.

Det är inte bara skolungdomar, som passar på att prova på annan sysselsättning sommartid! Många kollegor lär vara ute och prova andra tjänster. Bemanningsföretagen är nog en bra idé då. Vem säger nej till litet förstärkning i kassan?

Kul att partikamraten Leif Axelsson för närvarande är med och basar i Oskarshamns Stadshus. Även ett ordinarie kommunalråd behöver semester. Undrar om det finns plats för att göra några trevliga "hyss" under tiden?

Gläder mig över att Rutavdragen ökar så sakteliga i länet. Visserligen inte  till någon imponerande storlek, men ändå med 7% det senaste året. Inte dåligt i vår "röda" omgivning. De flitigaste användarna finns i Borgholm (3,6%).
Högsby kan inte ståta med mera än 1,6%. Det senare förvånar mig. Trodde inte att det förekom alls. Tjänsten torde inte var vara särskilt uppmuntrad. Här har vi Moderater mycket att göra. Fram för valfrihet!
Alla kreativa tjejer, var är ni?

På Högsbysidan finns en stor bild på en misskött uteplats. Har kommunen nekat att åtgärda detta eller är OT den första instansen för att klaga? Finns inget boenderåd på Kvillgården att diskutera dessa och liknande problem med?

"Skolan ska anpassas efter barnen" skriver Monica Jernetz  under Reagera&Debatt. Barn är inte några maskiner, som gör som en politiker önskar och säger. Alla måste få utvecklas i sin takt och med den bästa pedagogiken. En läsvärd insändare. Tack Monica !
En fortsatt trevlig sommar önskar jag er alla!
Monika 

VART TOG FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN VÄGEN?

Tidningen Dagens Samhälle är en jättebra hjälp för mig att hålla mig ajour med vad som händer.
I nr 23/13 skriver Åsa Moberg om hälsa. Åsa har varit i farten med sina debattartiklar så länge jag minns. Först tyckte jag hon var alldeles för mycket "till vänster" i sina beskrivningar, men nu kan jag läsa hennes inlägg med behållning. Vem som ändrat sig vet jag inte säkert- men det är nog hon....
Nu är frågan om inte alla medborgare behöver sysselsättningsgaranti. Jag vill påstå att det vore önskvärt att alla, som kan arbeta, har ett jobb. Sysselsätta sig kan man göra på många sätt, tyvärr inte alltid så välavlönat. Men garanti?  Den ende som kan se till att jag är sysselsatt är jag själv - enligt min mening.

Nu till problemet. Ungdomar med jobb är mer sjuka och sjukskrivna än äldre anställda. De senare, som fortfarande jobbar, blir allt friskare och infinner sig dagligen på sina arbetsplatser. Men snart väntar pensioneringen, om man inte väljer att arbeta  några år till. Vem ska sedan göra jobbet?
Nu misstänker man att de ungas återkommande sjukskrivningar kan bero på otrygghet i för många, korta och tillfälliga anställningar. Man kanske är orolig för att bli arbetslös och hur det ska gå med ekonomin.
 Eller beror det på något annat?

Som f.d. företagssjuksköterska blir jag bestört att se att man tydligen inte längre satsar fullt ut på företagshälsovård (FHV). Det verkar som arbetsgivarna inte längre ser detta som en tillgång. Det viktigaste har blivit att på kort sikt se till att arbetstagarna blir friska igen. Därför betalar man kanske hellre en allmänläkare för förtur vid förkylningar och krämpor, som inte alls  har en koppling till arbetet. På detta sätt sumpar man lätt en specialkompetens.
FHV:s främsta uppgift är att hjälpa kunderna att hålla sig friska och se relationen ohälsa-arbetsmiljö.
Nu har det gjorts beräkningar som visar att satsningen på företagshälsovård / anställd ständigt minskar och för närvarande kan jämföras med en daglig kopp kaffe, d.v.s. 1330/år/. Stämmer detta, ja då gäller det verkligen att använda pengarna på bästa sätt.
Alltså måste vi stimulera forskningen och plocka fram beställarkompetensen i diskussionen med vår FHV.
Vad är den verkliga orsaken till de ungas ökade sjukdagar och hur åtgärdar vi detta?
Monika

MED FOKUS PÅ ÄLDREOMSORG

Hemtjänsten har varit i fokus på sistone.
 Kunderna kallas nu för "hemtjänstbrukare" en, inte endast för mig, märklig benämning. Hemtjänstpersonalen har svårt att hinna med sitt jobb, enligt ett referat från Uppsala, förmedlat i OTs ledare 13 06 17. Där lär det finnas schemaläggning med 26 hembesök på 6 timmar. Det kortaste besöket varade 46 sekunder. Hur kan man lägga ett sådant schema? Är det verkligen sant?
Personalen mår i alla fall inte bra av all stress och otillräcklighetskänslor. Hur "brukarna" mår skriver man inte så mycket om.
I Göteborg slog en av Hemtjänstens nattpatruller larm. De berättade om hur de äldre, som bor hemma, kan ha det. Ingen upplyftande läsning. Här fanns exempel på ensamhet, oro, förvirring, brist på lakan, dålig städning, utebliven duschning och utevistelse. Personalen mådde inte särskilt bra här heller.
Exemplen ovan är ju tagna från stora kommuner, så det gäller väl inte hos oss?
Kolla får du se!
Har själv kommit i kontakt med Hemtjänsten som tjänsteman, anhörig och politiker. Som politiker drar jag upp riktlinjerna och skickar i bästa fall med tillräckligt med pengar, tjänstemannen utför uppdraget, kanske inte alltid som politiken tänkt- men ändå på ett förhoppningsvis acceptabelt sätt och den anhörige omväxlande tackar, berömmer och kritiserar.
En sak tror jag mig ändå ha konstaterat. Det är ett stort feltänk att tro att de flesta äldre vill bo kvar hemma så länge, som kommunerna tänkt sig. Jag vill till och med gå så långt att jag påstår att särskilt människor som håller på att utveckla en demens inte ska bo hemma själva. Ensamheten bidrar till osäkerhet, tristess och förvirring. Att få flera besök av stressad hemtjänstpersonal gör inte situationen bättre. Man känner sig ännu ensammare när dessa rusar iväg igen. Som sjuksköterska ser jag ofta en markant skillnad efter bara några dagar på ett särskilt boende. Här finns det personal/ en människa att tala med dygnet runt och det känns tryggt.
De senare åren har antalet platser i särskilt boende minskat. Det är billigare med hemtjänst.....
Låt oss inte luras av detta utan se till att vi har trevliga och funktionsdugliga boendeformer att erbjuda även i fortsättningen. För allas hälsa och välbefinnande.
Den som lever får se......
Monika

MODERATKVINNORNA (MQ)

I princip är jag ingen större förespråkare för kvinnoorganisationer. Jag har alltid velat tro att det bästa sättet att uppnå jämställdhet är att män och kvinnor arbetar med frågorna tillsammans. Trots detta är jag vald som MQ-ansvarig i styrelsen för Nya Moderaterna i Högsby kommun.

För många år sedan läste jag en högskolekurs "Kvinnors livsvillkor" i Linköping. Inte för att jag kände mig "ojämställd" utan mer av nyfikenhet. Så småningom fick jag nog ändå inse att det fanns en hel del att fundera över. T.ex. varför s.k. kvinnoyrken var så lågt betalda och varför kvinnorna ändå verkade så pass nöjda med sin lott trots många orättvisor.
Vi har kommit en bit på väg till jämställdhet, men ändå finns det förvisso en hel del att göra även i fortsättningen. Att få frågorna belysta och utredda är en fördel. Till detta är också en kvinnoorganisation bra.
Nu verkar jag alltså för kvinnorna i Moderat anda. Det känns trevligt, tycker jag.

I dag har jag ätit lunch tillsammans med bl.a. Ann-Charlotte Johnsson - Hammar från MQ-Styrelsen i Stockholm samt Eva Karlström Ordf. för MQ i Kalmar län. De var ute och gjorde studiebesök  i Kalmar under dagen.
Ann-Charlotte har särskilt intresse för välfärdsfrågor och näringsliv och det är viktigt med besöken
 "ute i verkligheten".
Till lunchen på Moderatexpeditionen kom också jag. Hjärtligt tack till hela gänget för givande samtal, trevlig samvaro med en god salladslunch.
Trevlig Helg till er alla!
Monika

VÅRVINDAR FRISKA.......

Ja nu har det hänt, som många förutsett. Kalmar, Blekinge och Kronobergs län är inte välkoma till Skåne. Skånemoderaterna vill inte bilda storregion med oss. Det framkom vid deras förbundsstämma i lördags, enligt OT. Trots detta fortsätter tydligen arbetet för en sådan enligt vad jag kan förstå. Det lär finnas en liten springa kvar innan dörren är helt stängd, enligt optimisterna. "Äntligen har det blivit stopp för det här vansinniga experimentet", menar andra.
Vad kostar det att envisas? undrar jag.  Den som lever får se.......
Monika

Kultur och utbildning sett från min horisont ....

Min dagstidning har mer eller mindre blivit ett måste. Försökte mig på webbvarianten några månader, men är nu åter tillbaka till pappersformat.
När jag läst dagens exemplar kände jag mig litet konfunderad. 
På 1990-talet, kom jag i kontakt med AF i mitt arbete. Vi diskuterade då att skolan och företagen inte  samarbetade med varandra. De arbetssökande hade ofta fel utbildning för de lediga arbeten som erbjöds.
I dag läste jag en kort notis om varför Barn- och fritidsprogrammet skulle läggas ner i Oskarshamn. Det var inte bara ekonomi och antalet sökande, som styrt beslutet. Möjligheten att få jobb (eller rättare sagt bristen på jobb?) efter avslutad utbildning hade också vägts in.
I en del andra kommuner bryr man sig fortfarande inte om sådant. Så länge det finns sökande kör man på som vanligt.
Hoppas nu att samverkan mellan skolan och näringslivet kan ändra på detta.
Alla arbetsföra behöver ett arbete!

Samverkan ja! I Hultsfreds kommun samverkar Musikskolan och Rosenfors musikkår. På detta sätt har man också försäkrat sig om återväxten.
I Högsby kommun har vi en förträfflig blåsorkester, BergaBlås, också välkänd utanför kommunens gränser.
Flera duktiga musiker från grannkommunerna har även sökt sig dit. Nu tycker jag att det borde vara dags att Högsby kommun/ Kulturskolan etablerar ett samarbete med orkestern också.
Monika

Har det blivit inne att vara tant?

På min Facebooksida diskuterades tidigare "gubbväldet" och vad uttrycket egentligen står för.
"Käringväldet" hoppar jag över tills vidare, och tänker nu att fokusera diskussion kring begreppet "tant".
Tanten har enligt IMs tidning "Medmänsklighet" blivit inne. Vad skulle vi göra utan tanter?

Vad är nu en tant?  Enligt uttalanden i tidningen finns det minst två sorter: Den traditionella  och den moderna tanten. Själv vill jag gärna räkna mig till den moderna sorten.
En modern tant vill fortsätta att leva som hon tidigare gjort med utmaningar, nyfikenhet, utbildning och nya erfarenheter. Man vill helt enkelt leva ett stimulerande liv, vars innehåll naturligtvis växlar med intresse och från individ till individ.
Efter att ha nått pensionsåldern har man en betydande frihet, då man vanligtvis har någon form en ekonomisk trygghet i botten. Man kan ju lättare  välja hur man fortsättningsvis använder sitt liv inom dessa ramar relaterat till vad man förmår med tanke på hälsan.

Den moderna tanten vet vem hon är med sina brister och förtjänster. Dessutom accepterar hon sig själv och behöver inte ständigt bekräftelser. Hon är En tant som har båda fötterna på jorden, säger Susanna Arwin, som skapat bronsstatyn "Den svenska tanten", som står på Campusområdet i Växjö. Susanna är barnbarn till Kjerstin Dellert och har referenser därifrån. Ingen dålig förebild heller, vill jag tillägga. Ingen har väl som Kjerstin visat att ålder inte spelar en avgörande roll när det gäller en utvärdering av ett innehållsrikt pensionärsliv.....
Det finns många som anser att det finns en åldersdiskriminering här i Sverige. Det måste vi ändra på i så fall.
Jag tycker att vi tar fram vår självkänsla och "kör så det ryker".......
Nu slår vi ett slag för den moderna tanten! Bäva måtte omgivningen....
Monika