lördag 19 oktober 2013
Följ vår partistämma här
Just nu pågår vår partistämma, eller arbetsstämma som den kallas ett år före valet.
Du kan följa vad som händer på vår stämmoblogg Moderaterna on Tour.
Dela gärna och länka på Facebook, twittra med hashtaggen #mstämma.
Moderaterna i Kalmar län har fem ombud på stämman och ett antal observatörer.
onsdag 16 oktober 2013
Nu är det verkligen dags igen
att visa sig på den här sidan. Nu när höstmörkret tränger sig på borde man ju ha gott om tid att vara kreativ inomhus. Att blogga till exempel.
Har man gett sig in i politiken så har man. Om man sagt ja till att arbeta med politik i sin kommun så är det nog på sin plats att göra det. Men skam att säga så tappar jag energi allt emellanåt. SKA VI VERKLIGEN BÖRJA MED VALARBETET REDAN? Å, SÅÅÅÅ JOBBIGT.......
De konkreta problemen framträder också. Desto mer man rotar i saker och ting flyter ännu mera upp till ytan. Man får välja sina strider! Det är ju lätt att säga till en engagerad människa...
Skriv en motion! Den säkraste vägen att belysa det man vill ha ändring på.
Så nu ska jag göra det också-minst två. Den som lever får se om det blir bättre därefter.
Det brinner så mysigt i min köksspis just nu. Har man varvat upp sig är det ljudet ett av de bästa för att lugna ner..
Vilken tur att så många verkar ha ett oförtrutet engagemang i allt de företar sig. Ta till exempel Högsbysidan i OT.
"Högsbyborna skänkte mest till Världens barn" En stor beundran har jag för Leif Danielsson, Fågelfors, som varit samordnare i det projektet.
"Ny kraft ska ansvara för företagsfrågor" Bengt Åke Lundin på Mittpunkt är en av mina idoler. Han är den som verkligen tar företagsfrågorna i kommunen på stort allvar. Dessutom har han verkat för att intresset vidarebefordrats till skolan. Nu har han introducerat Mats Persson, som är ny representant för Regionförbundet när det gäller företagsfrågor och företagsstöd, i Högsby kommun. Du är bäst Bengt!
Skolan är viktig för mig. Jag har inte fått så mycket gratis när det gäller utbildning, utan alltid själv varit drivande. Det är ganska länge sedan jag satt och läste in realexamenskursen på NKI och "tog realen" som privatist i Stockholm. Gymnasiesvenska och engelska var sedan ett måste för att få fortsätta på högskolan. Då blev det Komvux. Och nu sitter jag här! Haha.....
I morgon är det dyslexidagen. Då kommer bl.a. Kristoffer Harrysson från Dyslexiförbundet på besök. Bra tycker jag.
"Att läsa är ett viktigt verktyg" säger författaren och läsambassadören Torsten Bengtsson, som varit på besök i Högsbys skolor. Trevligt med litteratur. Skulle gärna vilja åka till Bokmässan någon gång till. Utrustad med flera byten gåvänliga skor. Det behövs!
Till slut litet bio från Berga. Samhällsföreningen har verkligen lyckats med biografen och valet av filmer. Med tanke också på det billiga priset borde man vara en av de främsta i kön till varje föreställning.
Jag ska försöka leva upp till det någon gång- när jag får tid.......
Monika
att visa sig på den här sidan. Nu när höstmörkret tränger sig på borde man ju ha gott om tid att vara kreativ inomhus. Att blogga till exempel.
Har man gett sig in i politiken så har man. Om man sagt ja till att arbeta med politik i sin kommun så är det nog på sin plats att göra det. Men skam att säga så tappar jag energi allt emellanåt. SKA VI VERKLIGEN BÖRJA MED VALARBETET REDAN? Å, SÅÅÅÅ JOBBIGT.......
De konkreta problemen framträder också. Desto mer man rotar i saker och ting flyter ännu mera upp till ytan. Man får välja sina strider! Det är ju lätt att säga till en engagerad människa...
Skriv en motion! Den säkraste vägen att belysa det man vill ha ändring på.
Så nu ska jag göra det också-minst två. Den som lever får se om det blir bättre därefter.
Det brinner så mysigt i min köksspis just nu. Har man varvat upp sig är det ljudet ett av de bästa för att lugna ner..
Vilken tur att så många verkar ha ett oförtrutet engagemang i allt de företar sig. Ta till exempel Högsbysidan i OT.
"Högsbyborna skänkte mest till Världens barn" En stor beundran har jag för Leif Danielsson, Fågelfors, som varit samordnare i det projektet.
"Ny kraft ska ansvara för företagsfrågor" Bengt Åke Lundin på Mittpunkt är en av mina idoler. Han är den som verkligen tar företagsfrågorna i kommunen på stort allvar. Dessutom har han verkat för att intresset vidarebefordrats till skolan. Nu har han introducerat Mats Persson, som är ny representant för Regionförbundet när det gäller företagsfrågor och företagsstöd, i Högsby kommun. Du är bäst Bengt!
Skolan är viktig för mig. Jag har inte fått så mycket gratis när det gäller utbildning, utan alltid själv varit drivande. Det är ganska länge sedan jag satt och läste in realexamenskursen på NKI och "tog realen" som privatist i Stockholm. Gymnasiesvenska och engelska var sedan ett måste för att få fortsätta på högskolan. Då blev det Komvux. Och nu sitter jag här! Haha.....
I morgon är det dyslexidagen. Då kommer bl.a. Kristoffer Harrysson från Dyslexiförbundet på besök. Bra tycker jag.
"Att läsa är ett viktigt verktyg" säger författaren och läsambassadören Torsten Bengtsson, som varit på besök i Högsbys skolor. Trevligt med litteratur. Skulle gärna vilja åka till Bokmässan någon gång till. Utrustad med flera byten gåvänliga skor. Det behövs!
Till slut litet bio från Berga. Samhällsföreningen har verkligen lyckats med biografen och valet av filmer. Med tanke också på det billiga priset borde man vara en av de främsta i kön till varje föreställning.
Jag ska försöka leva upp till det någon gång- när jag får tid.......
Monika
torsdag 1 augusti 2013
ELDSJÄLAR
Kom att tänka på lyckan av att det finns eldsjälar runt omkring oss. Hur skulle det se ut utan dem? Både tråkigt och händelsefattigt, tror jag. Kanske till och med att samhället skulle gå på sparlåga utan deras entusiasm och ihärdighet?
Usch de ställer bara till med en massa jobb och problem, kanske du tycker. Man blir bara trött att se dem....
I vilket fall skulle jag vilja framhålla två eldsjälar, som jag nyligen läst om i ortstidningen: Nils-Petter Ankarblom och John Friberg.
Nils-Petter, med anor från Mönsterås, är musiker och kompositör och efter tio säsonger fortfarande en drivande kraft bakom ungdomslägret "Lovewell" i Oskarshamn. Här delar han med sig av sina kunskaper för att inspirera ungdomar från flera delar av världen till samarbete och att själva bidra till en egen musikal.
Tack vare stipendier har förhoppningsvis många ungdomar möjlighet att delta.
I och med att ett av mina barnbarn var med för några år sedan fick jag litet insyn i verksamheten och kan på det varmaste rekommendera denna.
Här finns det plats för många flera ungdomar från bygden. Kanske som en liten kompensation för Högsbys nerlagda Musikskola och den många gånger kritiserade Kulturskolan.....
John Friberg har lagt ner många obetalda timmar på Radio Högsby, som nu tyvärr måste läggas ner på grund av otillräckligt engagemang bland medlemmarna och bristande intresse från alla oss andra.
Vid starten 2005 var man mycket entusiastisk och hoppades och trodde att detta skulle bli något mycket bra och efterfrågat i kommunen. Efter hand har dock intresset svalnat.
Har själv varit i kontakt med Radio Högsby i samband med utsändningar från Kommunfullmäktiges sammanträden samt före de allmänna valen. Vart vänder vi oss nu, kan man fråga...
Allmänheten lär i alla fall bli en informationskanal fattigare.....
I valtider använde vi Högsbymoderater också flera möjligheter för information. Att sprida vårt budskap via Högsby Radio visade sig vara ett gångbart alternativ och fungerade mycket bra.
Ett stort tack till John och styrelsen för ert arbete. Ni ville något, ni hade en idé och ni jobbade hårt så länge ni orkade, men uteblir tillräcklig stöttning, så finns det en ände även på ett radioprojekt.
Monika
Usch de ställer bara till med en massa jobb och problem, kanske du tycker. Man blir bara trött att se dem....
I vilket fall skulle jag vilja framhålla två eldsjälar, som jag nyligen läst om i ortstidningen: Nils-Petter Ankarblom och John Friberg.
Nils-Petter, med anor från Mönsterås, är musiker och kompositör och efter tio säsonger fortfarande en drivande kraft bakom ungdomslägret "Lovewell" i Oskarshamn. Här delar han med sig av sina kunskaper för att inspirera ungdomar från flera delar av världen till samarbete och att själva bidra till en egen musikal.
Tack vare stipendier har förhoppningsvis många ungdomar möjlighet att delta.
I och med att ett av mina barnbarn var med för några år sedan fick jag litet insyn i verksamheten och kan på det varmaste rekommendera denna.
Här finns det plats för många flera ungdomar från bygden. Kanske som en liten kompensation för Högsbys nerlagda Musikskola och den många gånger kritiserade Kulturskolan.....
John Friberg har lagt ner många obetalda timmar på Radio Högsby, som nu tyvärr måste läggas ner på grund av otillräckligt engagemang bland medlemmarna och bristande intresse från alla oss andra.
Vid starten 2005 var man mycket entusiastisk och hoppades och trodde att detta skulle bli något mycket bra och efterfrågat i kommunen. Efter hand har dock intresset svalnat.
Har själv varit i kontakt med Radio Högsby i samband med utsändningar från Kommunfullmäktiges sammanträden samt före de allmänna valen. Vart vänder vi oss nu, kan man fråga...
Allmänheten lär i alla fall bli en informationskanal fattigare.....
I valtider använde vi Högsbymoderater också flera möjligheter för information. Att sprida vårt budskap via Högsby Radio visade sig vara ett gångbart alternativ och fungerade mycket bra.
Ett stort tack till John och styrelsen för ert arbete. Ni ville något, ni hade en idé och ni jobbade hårt så länge ni orkade, men uteblir tillräcklig stöttning, så finns det en ände även på ett radioprojekt.
Monika
onsdag 17 juli 2013
MONIKAS ONSDAGSFUNDERINGAR ÖVER ATT BLI GAMMAL
Ja nu äntligen känns det som om är min lilla moster är väl omhändertagen inom Äldreomsorgen.
Under de senaste fem åren har vi genomgått flera faser i processen "att bli gammal". Det började med Hemtjänst efter en sjukhusvistelse. Sedan flera sjukhusvistelser och läkarbesök under årens lopp och mera hemtjänsttimmar som följd. Ändå höll inte detta till slut. Trots daglig matdistribution och mat i kylen konstaterades näst intill undernäring på lasarettet. Alla har förmodligen gjort "så gott de har kunnat" inom befintlig resurs, men det har inte varit tillräckligt.....
Som politiker, anhörig och sjuksköterska vill jag påstå att trenden att minska på "enskilda boenden" och ersätta det med Hemtjänst, är ett feltänk. Att bo ensam hemma med hemtjänstpersonal som kommer och går är långt ifrån tillräckligt i många fler situationer än vi vill inse.
De flesta människor mår inte bra av att känna sig ensamma och isolerade. De känner otrygghet. Detta kan i sin tur påskynda en latent demens och psykisk sjukdom.
Antingen måste samhället satsa ännu mera resurser på äldre människor eller blir anhöriga tvungna att ta ett större ansvar.
Om jag nu stannar vid de anhöriga, jag är själv en av dem, är naturligtvis förmågan att hjälpa till varierande.
En del bor på annan ort, är själva gamla / sjuka eller saknas helt enkelt.
Hur blir det då?
Den här frågan borde vara intressant för fler än mig att diskutera.
Monika
Under de senaste fem åren har vi genomgått flera faser i processen "att bli gammal". Det började med Hemtjänst efter en sjukhusvistelse. Sedan flera sjukhusvistelser och läkarbesök under årens lopp och mera hemtjänsttimmar som följd. Ändå höll inte detta till slut. Trots daglig matdistribution och mat i kylen konstaterades näst intill undernäring på lasarettet. Alla har förmodligen gjort "så gott de har kunnat" inom befintlig resurs, men det har inte varit tillräckligt.....
Som politiker, anhörig och sjuksköterska vill jag påstå att trenden att minska på "enskilda boenden" och ersätta det med Hemtjänst, är ett feltänk. Att bo ensam hemma med hemtjänstpersonal som kommer och går är långt ifrån tillräckligt i många fler situationer än vi vill inse.
De flesta människor mår inte bra av att känna sig ensamma och isolerade. De känner otrygghet. Detta kan i sin tur påskynda en latent demens och psykisk sjukdom.
Antingen måste samhället satsa ännu mera resurser på äldre människor eller blir anhöriga tvungna att ta ett större ansvar.
Om jag nu stannar vid de anhöriga, jag är själv en av dem, är naturligtvis förmågan att hjälpa till varierande.
En del bor på annan ort, är själva gamla / sjuka eller saknas helt enkelt.
Hur blir det då?
Den här frågan borde vara intressant för fler än mig att diskutera.
Monika
torsdag 11 juli 2013
Nyheter och funderingar från dagens tidning....
Ungdomarna visar sig litet här och där i pressen. I Simpevarps by säljer man hantverk och konst. Bärförsäljning, caférörelse, underhållning, musikundervisning, trädgårdsskötsel, städning m.m. är aktuellt för andra. Det här är ju inte bara en inkomstkälla utan ger också många nya erfarenheter, som är värdefulla för våra ungdomar. Lycka till och passa på att ha trevligt och njut av sommaren också!.
Det är inte bara skolungdomar, som passar på att prova på annan sysselsättning sommartid! Många kollegor lär vara ute och prova andra tjänster. Bemanningsföretagen är nog en bra idé då. Vem säger nej till litet förstärkning i kassan?
Kul att partikamraten Leif Axelsson för närvarande är med och basar i Oskarshamns Stadshus. Även ett ordinarie kommunalråd behöver semester. Undrar om det finns plats för att göra några trevliga "hyss" under tiden?
Gläder mig över att Rutavdragen ökar så sakteliga i länet. Visserligen inte till någon imponerande storlek, men ändå med 7% det senaste året. Inte dåligt i vår "röda" omgivning. De flitigaste användarna finns i Borgholm (3,6%).
Högsby kan inte ståta med mera än 1,6%. Det senare förvånar mig. Trodde inte att det förekom alls. Tjänsten torde inte var vara särskilt uppmuntrad. Här har vi Moderater mycket att göra. Fram för valfrihet!
Alla kreativa tjejer, var är ni?
På Högsbysidan finns en stor bild på en misskött uteplats. Har kommunen nekat att åtgärda detta eller är OT den första instansen för att klaga? Finns inget boenderåd på Kvillgården att diskutera dessa och liknande problem med?
"Skolan ska anpassas efter barnen" skriver Monica Jernetz under Reagera&Debatt. Barn är inte några maskiner, som gör som en politiker önskar och säger. Alla måste få utvecklas i sin takt och med den bästa pedagogiken. En läsvärd insändare. Tack Monica !
En fortsatt trevlig sommar önskar jag er alla!
Monika
måndag 24 juni 2013
VART TOG FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN VÄGEN?
Tidningen Dagens Samhälle är en jättebra hjälp för mig att hålla mig ajour med vad som händer.
I nr 23/13 skriver Åsa Moberg om hälsa. Åsa har varit i farten med sina debattartiklar så länge jag minns. Först tyckte jag hon var alldeles för mycket "till vänster" i sina beskrivningar, men nu kan jag läsa hennes inlägg med behållning. Vem som ändrat sig vet jag inte säkert- men det är nog hon....
Nu är frågan om inte alla medborgare behöver sysselsättningsgaranti. Jag vill påstå att det vore önskvärt att alla, som kan arbeta, har ett jobb. Sysselsätta sig kan man göra på många sätt, tyvärr inte alltid så välavlönat. Men garanti? Den ende som kan se till att jag är sysselsatt är jag själv - enligt min mening.
Nu till problemet. Ungdomar med jobb är mer sjuka och sjukskrivna än äldre anställda. De senare, som fortfarande jobbar, blir allt friskare och infinner sig dagligen på sina arbetsplatser. Men snart väntar pensioneringen, om man inte väljer att arbeta några år till. Vem ska sedan göra jobbet?
Nu misstänker man att de ungas återkommande sjukskrivningar kan bero på otrygghet i för många, korta och tillfälliga anställningar. Man kanske är orolig för att bli arbetslös och hur det ska gå med ekonomin.
Eller beror det på något annat?
Som f.d. företagssjuksköterska blir jag bestört att se att man tydligen inte längre satsar fullt ut på företagshälsovård (FHV). Det verkar som arbetsgivarna inte längre ser detta som en tillgång. Det viktigaste har blivit att på kort sikt se till att arbetstagarna blir friska igen. Därför betalar man kanske hellre en allmänläkare för förtur vid förkylningar och krämpor, som inte alls har en koppling till arbetet. På detta sätt sumpar man lätt en specialkompetens.
FHV:s främsta uppgift är att hjälpa kunderna att hålla sig friska och se relationen ohälsa-arbetsmiljö.
Nu har det gjorts beräkningar som visar att satsningen på företagshälsovård / anställd ständigt minskar och för närvarande kan jämföras med en daglig kopp kaffe, d.v.s. 1330/år/. Stämmer detta, ja då gäller det verkligen att använda pengarna på bästa sätt.
Alltså måste vi stimulera forskningen och plocka fram beställarkompetensen i diskussionen med vår FHV.
Vad är den verkliga orsaken till de ungas ökade sjukdagar och hur åtgärdar vi detta?
Monika
I nr 23/13 skriver Åsa Moberg om hälsa. Åsa har varit i farten med sina debattartiklar så länge jag minns. Först tyckte jag hon var alldeles för mycket "till vänster" i sina beskrivningar, men nu kan jag läsa hennes inlägg med behållning. Vem som ändrat sig vet jag inte säkert- men det är nog hon....
Nu är frågan om inte alla medborgare behöver sysselsättningsgaranti. Jag vill påstå att det vore önskvärt att alla, som kan arbeta, har ett jobb. Sysselsätta sig kan man göra på många sätt, tyvärr inte alltid så välavlönat. Men garanti? Den ende som kan se till att jag är sysselsatt är jag själv - enligt min mening.
Nu till problemet. Ungdomar med jobb är mer sjuka och sjukskrivna än äldre anställda. De senare, som fortfarande jobbar, blir allt friskare och infinner sig dagligen på sina arbetsplatser. Men snart väntar pensioneringen, om man inte väljer att arbeta några år till. Vem ska sedan göra jobbet?
Nu misstänker man att de ungas återkommande sjukskrivningar kan bero på otrygghet i för många, korta och tillfälliga anställningar. Man kanske är orolig för att bli arbetslös och hur det ska gå med ekonomin.
Eller beror det på något annat?
Som f.d. företagssjuksköterska blir jag bestört att se att man tydligen inte längre satsar fullt ut på företagshälsovård (FHV). Det verkar som arbetsgivarna inte längre ser detta som en tillgång. Det viktigaste har blivit att på kort sikt se till att arbetstagarna blir friska igen. Därför betalar man kanske hellre en allmänläkare för förtur vid förkylningar och krämpor, som inte alls har en koppling till arbetet. På detta sätt sumpar man lätt en specialkompetens.
FHV:s främsta uppgift är att hjälpa kunderna att hålla sig friska och se relationen ohälsa-arbetsmiljö.
Nu har det gjorts beräkningar som visar att satsningen på företagshälsovård / anställd ständigt minskar och för närvarande kan jämföras med en daglig kopp kaffe, d.v.s. 1330/år/. Stämmer detta, ja då gäller det verkligen att använda pengarna på bästa sätt.
Alltså måste vi stimulera forskningen och plocka fram beställarkompetensen i diskussionen med vår FHV.
Vad är den verkliga orsaken till de ungas ökade sjukdagar och hur åtgärdar vi detta?
Monika
tisdag 18 juni 2013
MED FOKUS PÅ ÄLDREOMSORG
Hemtjänsten har varit i fokus på sistone.
Kunderna kallas nu för "hemtjänstbrukare" en, inte endast för mig, märklig benämning. Hemtjänstpersonalen har svårt att hinna med sitt jobb, enligt ett referat från Uppsala, förmedlat i OTs ledare 13 06 17. Där lär det finnas schemaläggning med 26 hembesök på 6 timmar. Det kortaste besöket varade 46 sekunder. Hur kan man lägga ett sådant schema? Är det verkligen sant?
Personalen mår i alla fall inte bra av all stress och otillräcklighetskänslor. Hur "brukarna" mår skriver man inte så mycket om.
I Göteborg slog en av Hemtjänstens nattpatruller larm. De berättade om hur de äldre, som bor hemma, kan ha det. Ingen upplyftande läsning. Här fanns exempel på ensamhet, oro, förvirring, brist på lakan, dålig städning, utebliven duschning och utevistelse. Personalen mådde inte särskilt bra här heller.
Exemplen ovan är ju tagna från stora kommuner, så det gäller väl inte hos oss?
Kolla får du se!
Har själv kommit i kontakt med Hemtjänsten som tjänsteman, anhörig och politiker. Som politiker drar jag upp riktlinjerna och skickar i bästa fall med tillräckligt med pengar, tjänstemannen utför uppdraget, kanske inte alltid som politiken tänkt- men ändå på ett förhoppningsvis acceptabelt sätt och den anhörige omväxlande tackar, berömmer och kritiserar.
En sak tror jag mig ändå ha konstaterat. Det är ett stort feltänk att tro att de flesta äldre vill bo kvar hemma så länge, som kommunerna tänkt sig. Jag vill till och med gå så långt att jag påstår att särskilt människor som håller på att utveckla en demens inte ska bo hemma själva. Ensamheten bidrar till osäkerhet, tristess och förvirring. Att få flera besök av stressad hemtjänstpersonal gör inte situationen bättre. Man känner sig ännu ensammare när dessa rusar iväg igen. Som sjuksköterska ser jag ofta en markant skillnad efter bara några dagar på ett särskilt boende. Här finns det personal/ en människa att tala med dygnet runt och det känns tryggt.
De senare åren har antalet platser i särskilt boende minskat. Det är billigare med hemtjänst.....
Låt oss inte luras av detta utan se till att vi har trevliga och funktionsdugliga boendeformer att erbjuda även i fortsättningen. För allas hälsa och välbefinnande.
Den som lever får se......
Monika
Kunderna kallas nu för "hemtjänstbrukare" en, inte endast för mig, märklig benämning. Hemtjänstpersonalen har svårt att hinna med sitt jobb, enligt ett referat från Uppsala, förmedlat i OTs ledare 13 06 17. Där lär det finnas schemaläggning med 26 hembesök på 6 timmar. Det kortaste besöket varade 46 sekunder. Hur kan man lägga ett sådant schema? Är det verkligen sant?
Personalen mår i alla fall inte bra av all stress och otillräcklighetskänslor. Hur "brukarna" mår skriver man inte så mycket om.
I Göteborg slog en av Hemtjänstens nattpatruller larm. De berättade om hur de äldre, som bor hemma, kan ha det. Ingen upplyftande läsning. Här fanns exempel på ensamhet, oro, förvirring, brist på lakan, dålig städning, utebliven duschning och utevistelse. Personalen mådde inte särskilt bra här heller.
Exemplen ovan är ju tagna från stora kommuner, så det gäller väl inte hos oss?
Kolla får du se!
Har själv kommit i kontakt med Hemtjänsten som tjänsteman, anhörig och politiker. Som politiker drar jag upp riktlinjerna och skickar i bästa fall med tillräckligt med pengar, tjänstemannen utför uppdraget, kanske inte alltid som politiken tänkt- men ändå på ett förhoppningsvis acceptabelt sätt och den anhörige omväxlande tackar, berömmer och kritiserar.
En sak tror jag mig ändå ha konstaterat. Det är ett stort feltänk att tro att de flesta äldre vill bo kvar hemma så länge, som kommunerna tänkt sig. Jag vill till och med gå så långt att jag påstår att särskilt människor som håller på att utveckla en demens inte ska bo hemma själva. Ensamheten bidrar till osäkerhet, tristess och förvirring. Att få flera besök av stressad hemtjänstpersonal gör inte situationen bättre. Man känner sig ännu ensammare när dessa rusar iväg igen. Som sjuksköterska ser jag ofta en markant skillnad efter bara några dagar på ett särskilt boende. Här finns det personal/ en människa att tala med dygnet runt och det känns tryggt.
De senare åren har antalet platser i särskilt boende minskat. Det är billigare med hemtjänst.....
Låt oss inte luras av detta utan se till att vi har trevliga och funktionsdugliga boendeformer att erbjuda även i fortsättningen. För allas hälsa och välbefinnande.
Den som lever får se......
Monika
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)